Jag är inte så bra på att uppdatera denna sida så mycket som jag skulle vilja, märker jag… Men släktforskningen är knappast nedlagd för det, bara lite vilande.
Under tiden som gått sedan senast har jag undersökt diverse olika spännande släktgrenar, men mest åt andra personer, något litet på mitt eget, och ytterligare annat som kan komma att bli något om här på sidan framöver, bland annat om dna-genealogin, soldatforskning osv.
Så den som väntar på något gott…
Den här gången har jag skrivit lite om mina rötter till den stora och utbredda släkten Sursill från Österbotten, läs mer här!
I början av juli i år blev det tillökning i släkten igen. Det var min systerdotter Sandra som blev mamma till en liten dotter. Men barnet föddes alldeles för tidigt, 10 veckor innan utsatt tid, och vägde endast lite drygt 1080 gram, och var 37,5 cm lång. Men allt har gått bra och de har nu fått åka hem från sjukhuset, även om det naturligtvis fortsätter med diverse kontroller. Vi håller tummarna för den här lilla tjejen!
År 1902 föddes Gustav Holmgren i Malmberget, Gällivare. Han var äldst av sex barn till gruvarbetaren Per Anton Holmgren och hans hustru Hilda Maria Norman. Som 17-åring gick han med i den lokala brottningsklubben Malmbergets Allmänna Idrottsförening (MAIF) och gjorde senare karriär där som mästare i lätt tungvikt.
Tidig framgång
År 1929 erövrade han Norrlandsmästerskapet och han deltog sedan i 3 st SM, 1931, 1932 och 1934 samt landskamper mot Finland och Nord-Norge 1935. Vid internationella tävlingar i Kiruna segrade han i mellanvikt A och kastade alla sina motståndare bl.a. finska mästaren Tamminen. Den svåraste motståndaren har varit tyske brottaren Selenbinder. Gustavs specialgrepp var nacksving, flygande mara och halv lindena. (ur årsbok om Svensk brottning)
I landskampen mot Norge i mars 1935 blev det oavgjort mellan länderna och i en tidningsartikel beskrivs det som en stor framgång, ”ty att brottas oavgjort mot det stora norska förbundets starka åtta var mer än någon vågat hoppats.” Matchen i tungvikt stod mellan Gustav Holmgren och Krister Kristensen. I artikeln sammanfattas matchen så här: ”Denna match fick gå före welter på grund av att Holmgren måste med nattåget till Borås. Han slog ett midjebälte nästan direkt och strax efter avgjorde han matchen på fall genom att slå norrmannen direkt i mattan med ett nytt dylikt. Tid 2min. Tyvärr råkade Kristensen få armen ur led i fallet. Sverige 3-2.”
Familj, arbete och övrigt
Gustav var gift (före 1923) med Hilda Viktoria Edman (1904-1991), också hon från Malmberget. Med henne hade han tre barn: Tore (1923-1987), Harry (1925- ) och Karin (1927- ). Men han skilde sig sedan från ”Tora” och han flyttade till Borås där han var textilarbetade på Wäveribolaget där, bl.a. som ”specialsmörjare”. År 1939 gifte han om sig med Elin Lindegren (1902-1963) från Borås, som hade 2 barn sedan tidigare (Svea och Gun) och 1941 föds gemensamma dottern Barbro, som är min mamma.
En anekdot man kan berätta om honom och hans styrka är ett trick där han satte hustrun Elin på ett litet bord som han sedan kunde lyfta upp med tänderna. Han kunde också riva isär en telefonkatalog med händerna, berättas det.
1962 dör Gustav i en hjärtattack under ett besök i Gällivare. Han hade tidigare sagt att ”om jag ska bli kall i arslet så får det bli på dansbanan i Gällivare” och så hände också. Han blev 60 år.
© Leif Persson, LP Genealogi
År 2003 upptäckte jag att det fanns släktingar i USA på min mamma Barbros sida. Det var på hennes farmors sida, från Råneå socken (i närheten av Luleå) som vi har gemensamma släktingar i hennes farmors morfars far fältjägaren Johan Danielsson Järnhatt (1771-1850).
Denna Johan Danielsson Järnhatt var född i Degersel, Råneå och var redan som 23-åring från år 1794 soldat i Västerbottens regemente, Livkompaniet med nr 159. Han deltog i 1808-09 års krig mot Ryssland (där Finland förloras) och fick avsked för sjuklighet 1811. Han var gift 1) med Anna Olofsdotter (1774-1815) och de fick 7 barn ihop. Han gifte sedan om sig 2) med Catharina Henriksdotter (1782-1869) från Överluleå och de fick fyra barn tillsammans mellan åren 1818-1825. Det är deras son Gustav Johansson Ek (1825-1899) som min mamma (m.fl) härstammar ifrån.
Men den äldsta sonen i andra äktenskapet Nils Fredrik Johansson tog senare namnet Degerström (efter deras boplats vid Degersel). Han blev i sitt första äktenskap far till bl.a. sonen Nils Johan ”John” Degerström född 1848, som redan 1871 emigrerade till Amerika och bosatte sig i delstaten Maine, nordöstra USA. Han lyckas 10 år senare få över resten av sin familj, och 1881 reser hans pappa Nils Fredrik med sin andra hustru Maria Margareta Nilsdotter Borg också till Maine med sina kvarvarande barn.
Denna familjs ättlingar finns alltså kvar i Maine och det var två bröder Ed och Jim Degerstrom (barnbarns barnbarn till Nils Fredrik) som jag 2003 fick kontakt med via deras hemsida om släkter med namnet Degerstrom www.degerstrom.org Men vi har också fått fram en del ny info om just deras släkt och då skapades den här sidan istället www.degerstrom.info
En annan gren som också emigrerat till USA var två av min mammas farmors syskon, de var sysslingar (second cousines) till de i familjen Degerström som flyttat ca 25 år tidigare. Fredrik Wilhelm Norman född 1874 i Lappträsk, Råneå flyttade 1907 till USA och hamnar i Sumas, Washington där han bildar familj, och hans bror Johan Gustav Norman född 1882 flyttar 1909 till USA där man kan hitta honom i Kitsap, Washington år 1912. År 2010 fick jag också kontakt med en ättling till dessa personer (en sondotterdotter till Fredrik Wilhelm Norman), och vi har idag lite kontakt via Facebook (liksom med bröderna Degerstrom förståss). Det är tänkt att jag ska presentera mer om dessa olika släktgrenar här på LPGenealogi senare.
Länkar
För att leta släkt i USA är det alltid bra start att söka på nätet, kanske kan man hitta något namn som andra personer har skrivit in i något släktträd och publicerat på nätet (som det här?). Andra ingångar är www.familysearch.org samt www.ancestry.com och http://www.ellisisland.org/ där man kan ska i diverse databaser efter sina släktingar. Det finns även andra platser man kan efterlysa, som exempelvis diverse släktforskarforum på Rötters Anbytarforum och ProveninsiFokus där man får bra kontakt med andra släktforskare och hjälp att leta.
Ett gemensamt ursprung
Den vetenskapliga forskningen har under de senaste åren hittat nya rön och resultat som visar att alla nu levande människor har ett gemensamt genetiskt ursprung ifrån Afrika, där vi utvecklats i arten Homo Sapiens för ca 200.000 år sedan, men att vi därifrån för senast endast 60.000 år sedan har spritt oss över jorden i olika sk. haplogrupper genom generationerna. Nyligen kom också resultat att även Neanderthalmänniskorna, som fanns i Europa redan för 130.000 år sedan (till ca 30.000 år sedan) även har delat med sig delar av sitt DNA till oss moderna människor, vilket man tidigare inte trodde hade varit möjligt.
.jpg)
Att kolla sitt DNA
Intresset för DNA-tester i släktforskningssyfte har ökat den senaste tiden. Det finns idag några enkla metoder och som blir allt billigare (från ca 99 dollar, ca 650 kr, och uppåt), där man kan lämna ett prov, och få svar inom några veckor på varifrån man kommer. Det som testas är oftast vilken haplogrupp man tillhör, män har både en Y-del från sin pappa och en mitokondrie-del från sin mamma, vilka ärvts i rakt nerstigande led från respektive farfars farfars fars osv eller mormors mormors mors-sidan. Kvinnor har endast en haplogrupp från sin mamma sida, men det går naturligtvis att även testa hela genomet från båda sidor, det kallas då autosomalt test.
Ett företag som erbjuder såna tester heter FamilyTreeDNA, där man kan se vilken haplogrupp för Y-DNA och/eller mt-DNA man tillhör. Ett annat är 23andMe, som även testar autosomalt, där man då får en bredare träff på hela sitt DNA att jämföra med andra i deras databas. De testar även en massa medicinska detaljer och om man vill kan man då få reda på i vilken högre eller lägre grad man statistiskt sett är i riskzonen för en lång rad olika sjukdomar och symtom, exempelvis diabetes2, cancer, hjärtsjukdomar men också Alzheimers och Parkinsons kan visas. Likaså vilka olika egenskaper man dras med rent genetiskt har de med i en lista där man plaveras i olika grader, statistiskt sett utifrån vilket genetiskt mönster man har i sitt DNA.
Jag har testat detta (på båda ställena) just för jag mest är nyfiken på släktforskningsaspekten, och tillhör på min Y-sida en haplogrupp N1c1, vilken har sitt ursprung för ca 40.000 år sedan i sydost-Asien, men spreds via Sibirien västerut till Finland för ca 10.000 år sedan. De är mest frekvent i just Finland, samt Lithauen, Estland men också i hög grad hos samer och en del folkgrupper i den ryska tundran.
På min mt-DNA-sida tillhör jag haplogruppen U5, som är en av Europas äldsta med ett ursprung för ca 50.000 år sedan i trakterna runt Grekland. I Bryan Sykes bok ”Seven daugther’s of Eve” beskriver han hur alla människor idag är indelade i 7 haplogrupper som härstammar från en gemensam ”urmoder” som levde i Afrika för ca 200.000 år sedan, men därifrån utvecklats i olika haplogrupper. Haplogrupp U5 har han döpt till ursula, och några andra av undergrupper inom U är Ulla, Ulrika, Una osv.
Träffar i databasen
På sidan för 23andMe får man sedan registrera ett konto där resultatet visas, och i en gemensam databas kallad ”Relative Finder” så ser man alla personer som på något vis har samma eller i olika grad liknande genetik som man själv, och enkelt kan kontakta dessa för att jämföra sin släktforskning med. Jag har idag släget ca 430 träffar, allt ifrån 0,76% likhet ner till 0.09%, dvs träffar som är beräknad ca 3-4.e generationen tremänningar (”3rd cousin”) och ner till bortom 10-männingar (distant cousins). Men det är ändå spännande att ta kontakt och försöka reda ut vilka anfäder och anmödrar man har gemensamt och därigenom försöka hitta den genetiska länken.
En sådan träff fick jag häromveckan, då jag också laddat upp mina uppgifter på en sida GedMatch.com där man kan beräkna släktskapet utifrån sina testresultat. Då jag kontaktade en person som jag har hittat ett samband med, (han är från Finland så vi skriver på engelska) beskrev jag först min släktforskning och frågade om han hade något av detta i sin. Han besvarade det genom att visa på sitt träd, där vi hade flera släktnamn gemensamma, likaså kom de ifrån samma område. Det här gällde Nurmes socken i Norra Karelen, där min finska mammas släkt (Kokkonen) kommer ifrån, och vi har åtminstone 3 olika släktlinjer gemensamt, från omkring 6:e generationen. Men då programmet föreslog att vi skulle ha en gemensam anfader/anmoder för endast 3.8 generationer sedan, är det troligen en ihopslagning av flera olika gener som vi delar, vilket gör den totalt sett högre siffran.
Nytta eller skada?
En del reaktioner på detta är att det skulle vara något sorts instrument att göra åtskillnad på människor, att veta vilken grupp (”ras”) man tillhör eller inte och så vidare. Men jag ser det istället som tvärtom. Dels för att det verkligen finns ett bevisat gemensamt ursprung för oss alla, även om det är väldigt långt tillbaks, men också för att det i många fall kan vara till en så stor hjälp om man till exempelvis är adopterad eller inte vet något om sitt ursprung, och varifrån man kommer, rent genetiskt då. Att få möjligheten att kunna hitta gemensamma detaljer med andra är då naturligtvis en stor glädje som tillför en massa ny kunskap om en själv och sin egen historia. Andra sidan på myntet är i och för sig då man även kan få ett negativt resultat med någon man verkligen trodde var släkt… men det kan ju vara värt risken, att få veta sanningen?
Det senaste tillskottet i släkten Persson, min syster Ulrika födde i söndags morse en liten kille, nåja han vägde nästan 4 kg och var 51 cm lång… Emil ska han heta och han är mitt 15:e syskonbarn (eller 18:e beroende på hur man räknar) genom olika grenar i både biologiska som fosterfamiljen och annat.
Idag släpptes en ny app till iPhone/iPad från Ancestry.se http://landing.ancestry.com/iphone/
Det gör det väldigt enkelt att alltid ha med sig sin släktforskning, där man kan ha koll på och även redigera sitt släktträd direkt i telefonen eller sin iPad. Ett släktträd på ancestry.com (eller .se) är gratis och enkelt att komma igång med efter en registrering. Det är dessutom ett bra sätt att dela med sig av sin forskning, genom att bjuda in fler släktingar som kan bidra och lägga till andra pusselbitar till släktträdet.
Jag kan se i min besöksstatistik att jag har träffar från olika delar av världen, så har jag idag hittat ett passande litet tillägg (widget) till min sida. Det heter WP Translate och gör att läsarna själva kan översätta texten till sitt eget språk. Det arbetar via Googles översättningstjänst, och det blir kanske inte helt ordagrant eller grammatiskt rätt, men det är nog ändå så pass bra att man förhoppningsvis kan få ut något av artiklarna och inläggen.
I min artikel ”Bland elefanter och hästskor” så nämner jag lite om min koppling till den adliga släkten Hästesko av Målagård. En av de mer kändare personerna ur den släkten är översten Johan Henrik Hästesko ifrån Åbo läns regemente som år 1790 blir avrättad efter sin inblandning i Anjalaförbundet. Det var en sammanslutning av officerare som mitt under brinnande krig 1788-1790 med Ryssland gjorde en skrivelse (”Liikalanoten”) till den ryska kejsarinnan Katarina den Stora, vilket naturligtvis dömdes som landsförräderi av kung Gustaf III. Han blir den enda av alla som dömts som inte benådas av kungen eller flyr och han avrättas på Ladugårdstorget (dagens Östermalmstorg) i Stockholm. Min anmoder i 7:e generationen Catharina Elisabeth Jack (1725-1787) från Maaninka var fyrmänning (brylling) med överste Hästesko.
Nya upptäckter
I Nors socken, Värmland år 1817 anges en ”kapiten Hästesko” som far till jungfrun Stina Normans oäkta son Karl Johan född på Törnö i Nors socken. I en gren av den släkten från Målagård finns en Johan Wilhelm Hästesko (f. 1784-1867), som år 1813 blivit kapten i Värmlands regemente. vilket skulle kunna vara denna okända fader. Se även denna diskussion på Rötters anbytarforum från 2007.
Men även om det inte är något hårt bevis att J W verkligen är fadern, så använder Karl Johan i alla fall efternamnet Hästesko under sitt vuxna liv (han arbetar som skomakare och står senare som statarkarl), liksom hans barn som är födda 1846-1858 i Östmarks socken, Värmland. Dessa emigrerar sedan till USA under olika omgångar, men sonen Karl Oskar Frithiof f. 1849 heter då istället Skoog, där han bor i Kewanee, Illinois, med sin familj. Ättlingar fanns åtminstone i början av 1900-talets första decennier i familjerna Lane och Reiff, enligt en hemsida av Alice Neirynck, http://familytreemaker.genealogy.com/users/n/e/i/Alice-Neirynck-2/GENE2-0010.html
Det känns alltid lite spännande att hitta sånt här, eftersom de befintliga utredningarna (Elgenstierna, Ramsay, Carpelan) eller supplementen om släkten Hästesko inte nämner något om detta.
Not logged in 