Bland Elefanter och Hästskor

I släktforskningen på min mamma Mirjams sida kommer man snart ner genom generationerna i landskapet Norra Savolax och bl.a. släkterna Savolainen och Hoffrén. Där var min mormors farfars mor Maria Lovisa Hoffrén född år 1791 i byn Tavinsalmi i Kuopio (tillhörde senare Maaninka) socken, samt död där 1879. Hennes föräldrar var bonden Johan Abraham Hoffrén och hans hustru Maria Ruotsalainen. Hennes farfar var också bonde i Tavinslami och hette Henrik Jakob Hoffrén, men det är hennes via farmor som det dyker upp några märkligare namn i släktträdet. Hon hette Catharina Elisabeth Jack och var född 1725 i Joroinen sn, dotter till furiren och mönsterskrivaren Gustaf Lorentz Jack och hans hustru Anna Maria med det märkliga efternamnet Elephant.

Prästsläkter

Då jag sökte vidare på dessa personer (via databaser på nätet, från finska genealogiska föreningen och HisKi) visade det sig att Gustaf Lorentz Jack och hans hustru var gifta år 1723 i Pieksmäki sn, och i vigselnotisen anges att hon var ”herr Simon Tarvonii dotter”. I andra uppgifter fick jag fram att han var kaplan där och hette Simon Simoni Tarvonius.

Men varför namnet Elephant när pappan hette Tarvonius? Det får sin tydliga förklaring när man följer hennes anfäder längre bak i tiden. Då kommer man till hennes farfar med namnet Simon Christierni Tarvonius som var kyrkoherde i Pieksmäki (efter brev av generalguvernören greve Per Brahe den 27 juni 1664 och tjänsten bekräftad av Karl XI den 7 september samma år) och död där i januari 1683.Det latinklingande namnen ‘Simoni’ och ‘Christierni’ kommer av att pappornas förnamn, dvs patronymikon, att man tar faderns förnamn till efternamn, Christers son osv. Och eftersom de var kyrkans män var det av tradition att latinisera det hela.

I sammanhanget ska också nämnas att stamfadern för den adliga släkten Lilliegren hette Axel Christersson, var född 1620 i Nyslott, och nämns även med namnet ”Elephant”. Han var slottsfogde och sedan ränte- och proviantmästare i Narva och blev adlad 1683 och dog där 10 år senare. Att namnkombinationen Christer och Elephant nämns på samma person under samma tidsperiod som min släkts förfader Simon Christersson vars ättlingar tog namnet Elephant, var väldigt slående tyckte jag. Det skulle också visa sig att det fanns en naturlig koppling för det.

Axels far hette Christer Simonsson och var tygmästare vid Nyslott och dog där år 1655. Ytterligare en detalj i sammanhanget är att Christers far uppges vara en person vid namn Simon Elephant, som enligt uppgifterna i adelsmatriklarna ”skulle ha varit av westfalisk adel och för religionsförföljelsens skull inkommit till Sverige under Johan III:s tid” (perioden 1568-1590). Därigenom finns kopplingen till namnet Elephant från början av 1600-talet och till att de senare ättlingarna tar upp det igen efter några få generationer. I Genealogiska samfundets för Finland årsskrift (SSV) 1935-36 har Karl Teräsvouri skrivit en lång artikel och utredning om dessa familjer, och placerar därigenom ihop Axel Lilliegren och min släkts förfader Simon Tarvonius som bröder med varandra.

Släkten Lilliegren dog ut i början av 1800-talet, men andra släkter som härstammar från Axel Christerssons döttrar är bl.a. von Campenhausen samt Malm (adlad Ehrenmalm) och ytterligare ett släktled fram i tiden kommer man åter in i en gren av släkten Hästesko av Målagård, via en dotterdotter Maria Hoffman, gift med Samuel Jakob Hästesko, en kusin till Ebba Hästesko som var gift med kaplanen Simon Tarvonius.

Krigarsläkt

Kaplanen Simon Tarvonius var i sin tur gift med en person som också hade ett lite ovanligare namn, nämligen Ebba Hästesko. Hon var av den adliga ätten Hästesko av Målagård fick också jag fram lite senare, och den släkten kan man följa ner till början av 1500-talet, samt att hennes farfars far Lindved Klasson den yngre år 1602 hade blivit adlad av Karl IX ihop med sin bror Mårten. De två bröderna var ryttare och hade utmärkt sig i polska kriget och slaget vid Kokenhusen (Livland) året innan. Lindved stupar i belägringen av Pskov i oktober år 1615 under Gustaf II Adolfs krig i Livland (Baltikum), men hans lik hämtas hem därifrån av hans äldre bror och begravs den 3 december i Viborg. Sonen Anders Lindvedsson blir ryttmästare och gift med Anna Dufva, dotter till hövitsmannen Erengisle Persson (Dufva) och hans hu Elisabeth Bertilsdotter (mjöhund), som båda tillhörde gamla finska frälsesläkter. Deras son var far till Ebba och hette också Anders och hade även samma titel som sin far, ryttmästare. Han lever 1704, men är troligen död strax därefter. Hans hustru Ebba Samuelsdotter var av den rika adelssläkten Wildeman, från Pernå i Nyland med gamla anor. Hon tillfångatas 1678 och förs till Ryssland där hon sedan avlider.

Andra släktgrenar

Släktnamnet Hästesko började egentligen inte användas förrän i mitten av 1600-talet för att skilja två olika grenar av släkten åt. Namnet Hästesko av Målagård visar på släktens stamgods i Måhla (Moula) socken Viborgs län, men en brorson till Lindved d.y. hade adlats år 1639 till namnet Hästesko-Fortuna. Enligt traditionen föranleddes namn och hjälmprydnaden, en fortuna stående på ett klot mellan två gyllene horn, av han en gång då kung Gustaf II Adolfs häst sårats av en kula i foten, lämnat konungen sin egen häst sägandes ”lyckan råkar man när kulan råkar hästskon”. Den släktgrenen dör ut i början av 1900-talet, men har ättlingar i många andra släkter, till stor del i Finland.

Att släkterna har hästskor i sina vapenbilder har troligen att göra med att Lindveds och hans bröders (Karl och Mårten) morfar var Henrik Ragvaldsson av den adliga Sjundbysläkten, vilken förde en hästsko i skölden. Lindveds äldre bror med samma namn (överste Lindved gamle, död 1635), som troligen var född i ett tidigare äktenskap än de yngre bröderna, hade tillnamnet Sabel, vars son Gustaf blev för sin fars räkning introducerad på Riddarhuset år 1633 med namnet Sabelfana.

Vidare öden

Av Anna Maria Elephants barn och övriga ättlingar härstammar min gren ner i bondesläkten Hoffrén i Maaninka (och vidare i bl.a. släkten Savolainen där), men också en talrik skara med efternamnet Jack. Hennes make Gustaf Lorentz Jack var också från prästsläkter, där fadern hette Carolus Caroli Jachenius och var kaplan i Kangasniemi och hans hustru Karin Lithovius från Limingo i Österbotten. Gusaf Lorentz väljer en militär yrkesbana och blir mönsterskrivare och furir, men år 1741 stupar han, ca 47 år gammal, i slaget vid Villmanstrand i Viborg vid ryska gränsen, i det som kallas ”Hattarnas ryska krig” (1741-1743). Där ryckte en tiofalt större rysk styrka fram mot de ynka 1 100 svenskar som försvarade gränsen. Svenska förstärkningar på 4 000 man skyndade fram, men slaget var ändå över på några timmar. Den svenske befälhavaren Wrangel togs till fånga, och Villmanstrand stormades och brändes av fienden. Invånarna i staden fördes bort i fångenskap. Omkring samma år har också Anna Maria Elephant dött.

©Leif Persson, LP Genealogi

———————————————————————————————————————————————-

Källor och litteratur

G Elgenstierna, ”Den svenska adelns ättartavlor” (samt EÄ supplementband)

Carpelan, ”Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna”

SBL, Svenskt biografiskt lexikon, band 19, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13999

Karl Teräsvouri, ”Tarvonius-Elephant” Genealogiska samfundets för Finland årsskrift (SSV) 1935-36

Genealogiska samfundet i Finland, HisKi-projektet


Lämna ett svar

En hemsida om min släktforskning