Ett gemensamt ursprung

Den vetenskapliga forskningen har under de senaste åren hittat nya rön och resultat som visar att alla nu levande människor har ett gemensamt genetiskt ursprung ifrån Afrika, där vi utvecklats i arten Homo Sapiens för ca 200.000 år sedan, men att vi därifrån för senast endast 60.000 år sedan har spritt oss över jorden i olika sk. haplogrupper genom generationerna.  Nyligen kom också resultat att även Neanderthalmänniskorna, som fanns i Europa redan för 130.000 år sedan (till ca 30.000 år sedan) även har delat med sig delar av sitt DNA till oss moderna människor, vilket man tidigare inte trodde hade varit möjligt.

Att kolla sitt DNA

Intresset för DNA-tester i släktforskningssyfte har ökat den senaste tiden. Det finns idag några enkla metoder och som blir allt billigare (från ca 79 dollar, ca 700 kr, och uppåt), där man kan lämna ett prov, och få svar inom några veckor på varifrån man kommer. Det som testas är oftast ett autosomalt släktskapstest, men också vilken haplogrupp man tillhör. Män har både en Y-del från sin pappa och en mitokondrie-del från sin mamma, vilka ärvts i rakt nerstigande led från respektive farfars farfars fars osv eller mormors mormors mors-sidan. Kvinnor har endast en haplogrupp från sin mamma sida, men det går naturligtvis att även testa hela genomet från båda sidor, det kallas då autosomalt test.

Ett företag som erbjuder såna tester heter FamilyTreeDNA, där man kan se vilken haplogrupp för Y-DNA och/eller mt-DNA man tillhör. Ett annat är 23andMe, som även testar autosomalt, där man då får en bredare träff på hela sitt DNA att jämföra med andra i deras databas. Likaså vilka olika egenskaper man dras med rent genetiskt har de med i en lista där man plaveras i olika grader, statistiskt sett utifrån vilket genetiskt mönster man har i sitt DNA.

Jag har testat detta (på båda ställena) just för jag mest är nyfiken på släktforskningsaspekten, och tillhör på min Y-sida en haplogrupp N1c1, vilken har sitt ursprung för ca 40.000 år sedan i sydost-Asien, men spreds via Sibirien västerut till Finland för ca 10.000 år sedan. De är mest frekvent i just Finland, samt Estland men också i hög grad hos samer och en del folkgrupper på den sibiriska tundran.

På min mt-DNA-sida tillhör jag haplogruppen U5, som är en av Europas äldsta med ett ursprung för ca 50.000 år sedan i trakterna runt Grekland. I Bryan Sykes bok ”Seven daugther’s of Eve” beskriver han hur alla människor idag är indelade i 7 haplogrupper som härstammar från en gemensam ”urmoder” som levde i Afrika för ca 200.000 år sedan, men därifrån utvecklats i olika haplogrupper. Haplogrupp U5 har han döpt till Ursula, och några andra av undergrupper inom U är Ulla, Ulrika, Una osv.

Träffar i databasen

På sidan för 23andMe får man sedan registrera ett konto där resultatet visas, och i en gemensam databas kallad ”Relative Finder” så ser man alla personer som på något vis har samma eller i olika grad liknande genetik som man själv, och enkelt kan kontakta dessa för att jämföra sin släktforskning med. Jag har idag släget ca 430 träffar, allt ifrån 0,76% likhet ner till 0.09%, dvs träffar som är beräknad ca 3-4.e generationen tremänningar (”3rd cousin”) och ner till bortom 10-männingar (distant cousins). Men det är ändå spännande att ta kontakt och försöka reda ut vilka anfäder och anmödrar man har gemensamt och därigenom försöka hitta den genetiska länken.

En sådan träff fick jag häromveckan, då jag också laddat upp mina uppgifter på en sida GedMatch.com där man kan beräkna släktskapet utifrån sina testresultat. Då jag kontaktade en person som jag har hittat ett samband med, (han är från Finland så vi skriver på engelska) beskrev jag först min släktforskning och frågade om han hade något av detta i sin. Han besvarade det genom att visa på sitt träd, där vi hade flera släktnamn gemensamma, likaså kom de ifrån samma område. Det här gällde Nurmes socken i Norra Karelen, där min finska mammas släkt (Kokkonen) kommer ifrån, och vi har åtminstone 3 olika släktlinjer gemensamt, från omkring 6:e generationen. Men då programmet föreslog att vi skulle ha en gemensam anfader/anmoder för endast 3.8 generationer sedan, är det troligen en ihopslagning av flera olika gener som vi delar, vilket gör den totalt sett högre siffran.

Nytta eller skada?

En del reaktioner på detta är att det skulle vara något sorts instrument att göra åtskillnad på människor, att veta vilken grupp (”ras”) man tillhör eller inte och så vidare. Men jag ser det istället som tvärtom. Dels för att det verkligen finns ett bevisat gemensamt ursprung för oss alla, även om det är väldigt långt tillbaks, men också för att det i många fall kan vara till en så stor hjälp om man till exempelvis är adopterad eller inte vet något om sitt ursprung, och varifrån man kommer, rent genetiskt då. Att få möjligheten att kunna hitta gemensamma detaljer med andra är då naturligtvis en stor glädje som tillför en massa ny kunskap om en själv och sin egen historia. Andra sidan på myntet är i och för sig då man även kan få ett negativt resultat med någon man verkligen trodde var släkt… men det kan ju vara värt risken, att få veta sanningen?